terrortax

“Hej, det är jag här igen. I morse vaknade matte ogudaktigt tidigt, jag trodde först hon bara skulle gå och stänga in sig i det lilla rummet och sen komma tillbaka, som hon ibland gör på natten, men hon var där inne länge och började sen spola vatten på sig-helt obegripligt hur nån kan göra det frivilligt, för övrigt. Sen klädde hon på sig och allt och jag tyckte det var min plikt att komma ut och vara lojal men matte såg att jag var trött och sa att jag skulle gå och lägga mig. Det gjorde jag. Jag borrade in mig långt under husses täcket och byggde som ett bo mellan hans superlånga ben. Det var så mysigt. Men sen skull han också upp och springa, men jag låg kvar själv och myste.

Plötsligt hörde jag hur matte tog på sig skorna och tog ner mitt koppel: Gå ut såhär tidigt? Nej det ville jag då rakt inte! Jag gömde mig ännu mer under täcket men matte hittade mig ändå. Som tur var behövde jag inte gå så långt utan bara bort till nya dagmatten Bea och som tur var är hon lite mer vettig så hon ville gärna gosa med mig i sängen. När vi vaknat och lite så så hände något fantastiskt. Det plingade på dörren, något jag inte gillar, det betyder oftast att nån otrevlig typ jag inte känner ska tränga sig på, men det skulle ju också kunna vara matte.

Jag skällde såklart högt så Bea skulle skynda sig. In genom dörren kommer inte matte, men dock en annan helt underbar typ: Kina! Min bästaste bästis! Vi blev så superglada när vi såg varandra! Det var som om jag drömde! Tänk att min bästaste bästis kom hem till min dagmatte, vilket sammanträffande.Kina och jag röjde i flera timmar, runt, runt, runt sprang vi, Kina är snabbast men jag vann ändå för jag är bäst. Sen blev vi väldigt trött och fick vila lite och sen ringde det på dörren igen och då var det matte. Både jag och Kina blev superglada och var tvungna att visa matte hur vi kunde brottas.

På vägen hem var jag väldigt trött och nu ska jag gå och sova ut ordentligt på min säng i hallen. Matte hon bara städar för imorgon ska nån komma och ta kort här hemma, säger hon. Igår var vi i ett fantastiskt hus med ett trädgård som jag kunde skutta runt i och solen sken och jag var helt salig. Grannen hade också en hund som verkade ganska snäll, men lite gammal (9 år). Matte säger att jag ska bo där sen, men det förstår jag inte riktigt vad det betyder, jag bor ju här, knäppa matte!

Hur som helst så säger matte att vi ska åka på kurs sen och det tycker jag är jättekul. Jag bara gör nåt enkelt som jag kan bra tex. gå fint vid mattes ena sida och titta lyckligt på henne så får jag klick och sen godis eller den gröna tofflan sen. Ibland är matte lite konstig och ger mig inte godis utan går bara åt sidan och vill att jag ska börja om, då får jag göra det extra fint så hon ska fatta att jag ska ha klick och godis. Åh, jag älskar när det klickar!

Det är en bra dag idag!”

Nej, jag vet inte vad jag ska göra. När jag stoppar in henne i sovrummet och är hemma så är hon helt lugn, helt lugn när jag klär på mig osv men sen bryter helvettet lös. Stod i trappen och lyssnade länge i dag och hon gav sig inte heller. Bankade, gnällde, ylade och skällde. Det skar i mitt hjärta.

Såg sen att grannen under var på väg ut så jag haffade honom. Frågade om hon brukade låta såhär på dagarna, men han förstod nog inte vad jag frågade för han bara “det är ingen fara, man hör ju om grannar som klagar, men det får man ju räkna med på dagtid, det är klart hon säger ifrån, det gör ju vår katt också och blabla”. Jag fick alltså inget vettigt ur honom, mer än att han är en väldigt snäll man. Det är uppenbart att han hör henne ibland, men det kan ju lika gärna vara när hon skäller för att det kommer nån eller liknande han menar. Han förstod inte att jag menade just denna typ av skällande.

När jag kom hem hade hon brutit sig ut och låg lugnt på sin säng i hallen. Vi får nog rigga videokameran och gå till botten med detta. Men jag tror inte hon brukar bråka såhär mycket, alltså innan. Ibland har jag ju bara varit nere och handlat nåt och alltså kommit tillbaka väldigt snart och inte har det låtit då. Hon känns mer orolig, piper när jag går på toa och när hon är själv med husse och sånt som hon gjorde när hon var yngre. Dessutom är hon mer rastlös generellt, men förvisso glad och pigg. Kan det ha nåt med kiropraktiken att göra? Eller inbillar jag mig bara? Jag vet inte vad jag ska göra. Visst kan vi fixa dagmatte när jag är borta, men jag måste ju kunna gå ner och handla och träna och sånt, bara nån stund.

På kvällen den 22e tog vi in granen, Doris hjälpte såklart till:

“Vad tusan har husse nu släpat in?”

“Detta är högst intressant… Va? Ett Träd? Inomhus? Och de som gnäller på mig när jag tar in en ynka liten pinne!”

“Wow, här finns det extra gott vatten, bara till mig! Och jag hittade gott gräs i trädet också!”

“Va tusan, det här med gräs är tunga saker: jag känner mig helt dimmig!”

“Sen hängde de upp bollar i trädet, men jag var duktig, jag lät dem vara, för matte sa åt mig det.”

Från själva julen har vi inga bilder för Emil trodde jag tagit med mig kameran ut till mina föräldrar, men jag hade bara städat undan den, så den stod här hemma mol alena. Doris var med husse ute i Limhamn och levde rövare, tuggade sönder julklappspapper och fick ett stort smarrigt ben av Bibbi och Anders.

Idag på juldagen hade vi dock “andra julafton” där vi i vår lilla flock bytte julklappar med varandra, samt öppnade paket från lite kompisar:

“Va tusan! Rå hit med den då, den är till mig!” “Döda, döda, dö-öda!”

“Kakor för hundar! Måste varit detta hon Marie Antoinette snackade om! Fransoserna vet vad de snackar om: Let me eat cake! Tack Oskar!”

Jag hade önskat mig massa hundböcker, men de får jag köpa själv, men jag ick andra fina hundböcker. En bok om att sy och sticka till sin hund, från Oskars matte Hanna och en skönlitterär bok om taxar av Veras husse tillika Doris farfar och en dito av Doris husse. En fin hundkalender fick vi av Tove som jag jobbar hos, mycket praktisk för det finns en tabell för var person i familjens aktiviteter, även en för Doris. Men vi var lite besvikna att det var typ alla hundraser på bild utom tax!

Tack så mycket för alla fina presenter och god fortsättning önskar vi!

Doris har fått världens fulaste leksak. Världens roligaste enligt henne och hon kan stå under hyllan där den ligger och titta hur länge som helst. Vi använder den bara när vi tränar!

Piphuvud, reparmar och ben och tuggvänlig kropp! Perfekt!     “Ge mig den då, för sjutton!”

Imorgon bär det iväg på kurs, minsann, det ska bli spännande att se hur Doris sköter sig, hur kursledarna, om vi kommer vara sämst och om jag kommer få nån mat (har anmält veg.mat tre gånger, men inte riktigt fått det bekräftat). Har förberett oss genom att tillreda godis (kyckling och blodpudding) i ugnen och sy ett fleecetäcke som hon kan ha i bilen om det blir regn och kallt.

Vi har inte tränat mycket lydnad denna veckan. Vi hade kursavslut på unghundskursen i måndags så då blev det ju en del av den varan, men både jag och Doris blev uttråkade efter nån timme (trots pauser) så vi gick bort på agilitybanan och rejsade lite. Det är lite sorgligt för Doris är verkligen natural born agilitychamp, men hon är ju även född natural born missbildad, så nån tävlingskarriär kan det ju inte bli för oss. Men det är underbart att se henne därinne, hon fattar allt direkt och är så nyfiken på nya moment. Testar försiktigt en gång och sen är det bara fullt ös, medvetslös. Flyger över hindren, är igenom tunneln innan man hinner blinka, rasslar över a’et (som jag sänkt ner så det inte är så brant, skaderisk för låghalta hundar annars) och den där andra grejen jag inte vet vad den heter. Min svett rann och jag glömde att vi visst gjort annat innan och att hunden kanske kan bli trött också så till slut blev hon trött och gick och la sig på min jacka som jag lat på amrken, då skämdes jag lite.

Jag överväger faktiskt att gå en kurs i agility sen bara för att det är så kul, men så länge så kommer vi terrorisera banorna lite på egen hand för att roa oss och stärka den lilla madamens självförtroende. Det är så underbart att se hur stärkt hon blir när hon klarar ett nytt moment och hur kul hon tycker det.

Snart ska Doris och jag kila bort och jobba. Eller ja, you know the drill: jag jobbar, Doris sover.

Idag är livet tråkigt och svårt, tycker Doris, för det regnar ute. Dock blev det mindre regnigt, på nåt vänster, när jag plockade fram bollen, då gick livet an igen, tycker Doris.

Här är bilderna från i söndags när vi var ute och gick på Ön med Vera och Bibbi.

Damerna poserar i solen.

Lite träning hann vi ju med såklart, här är det platsliggning, med prillan på plats och jaktmössan på.

“Springa fritt i gräset är ju bara sååå härligt!”

“Jag skiter väl i om Bibbi har godis, jag är fri!”

“Puh, man blir ju helt slut av att röja såhär!”

Vi har -rätt oväntat- fått Doris kastrering på försäkringen! Tjoho!

Sen har husse kommit hem också. Nu ligger Doris i hans knä och sover, efter att hon buffat undan hans laptop. Hon visar vem som är boss här i huset.

Idag har Doris och jag haft det ganska lugnt och skönt. Jag var och jobbade och tränade på förmiddagen, Doris var själv=nemas problemas. Hon verkar ha gett upp kampen med grinden för hon har legat snällt och sovit de senaste gångerna hon varit själv, trots att hon varit själv rekordlänge (upp till fyra timma).

Sen när jag kom hem var det top model-maraton på trean så jag var ju tvungen att se det, blev bara två korta kisserundor på dagen, så som kompensation gick vi ut mer rejält när det var slut.

Vi styrde kosan mot tallriken i pildamsparken, jag hade fickorna laddade med köttbullar, blodpuddingsgodis och den nya, jättebraiga bollen på snöre. Först blev det ett par inkallningar som gick alldeles strålande. När vi var i Rönnäs hade jag problem med att hon börjat springa för långsamt och tittade åt andra håll innan hon fick börja springa. Jag försökte locka med pipleksaker och annat, men det gick trögt.

“Varför ska jag hålla koll på dig när du står på så tryggt avstånd?”

Så jag lusläste kapitlet om inkallning igen i “med sikte på tian”(TACK för tipset, Malin!) och insåg att vi körde på alldeles för kort avstånd. Jag körde kortare avstånd i början för att hon skulle stanna kvar, men sen fastnade jag visst där. Nu började jag gå 25-30-40 steg, istället för de ca 15 jag gick innan, och vips så var hon fokuserad på mig och sprang som en kanon!

Sen övade vi stadga, Doris fick sitta eller ligga och jag studsade runt och såg skojig ut, vevade med bollen och kastade den över hennes huvud. Generellt gick det jättebra, ett par gånger kom rumpan upp, men då tvärtstannade jag och tittade bort, så då damp rumpan ner igen, illa kvickt. Sen stanna och jag kastade bollen, hon sökte kontakt och fick hämta den men även kasta bollen, Doris efter och sen stanna på vägen. Det har varit väldigt svårt tidigare, men idag stannade hon jättefint varje gång.

Titta så får du hämta!

Sen blev det en massa fotgående. Doris går fot jättefint, men tyvärr bara ett par meter, sen börjar hon sacka eller tappa intresse, men idag gick det ändå bra. Jag tog steg åt sidan, höjde och sänkte farten och tom. en högeromsväng en gång och allt detta gick jättefint. Sen övar vi ingångar och att stanna/sitta/ligga i farten. Stanna är jättesvårt, för hon har tidigare lärt sig att sätta sig när jag säger stanna vid övergångsställen osv (dumt gjort) så nu sätter hon sig när jag säger stanna. Hon gjorde ett par fina ställanden och ett par lägganden, men rätt många riktigt kassa också.

Här på bilden stannar hon inte helt parallelt med framtassarna, men än så länga belönar jag så länge hon stannar överhuvudtaget och någorlunda snabbt.

En annan sak som gick bra idag var när jag sa “paus”, då la hon sig ner, såg sig omkring lite och slappade. Dessutom gick det förbi hundar(och hela två taxar), busandes med pinnar och annat, barn och människor och Doris skötte sig jättebra trots dessa störningar.

Avslutningsvis körde vi ett litet köttbullespår, lite kontakt (hålla kontakten en lite längre stund än innan) och sen ett par inkallningar till, som var på betydligt längre avstånd än den nedan.

(det är inte vi som står snett, det är fotografen som är sne)

OBS: Alla bilder är allts från Rönnäs-semestern, inte från idag, tänkte portionera ut dem lite efter hand, för känns för sent för att göra en rönnäs-bild-post+att jag är lat.

Idag fick jag bekräftat att vi nu blivit anmälda till tävlingslydnadskurs-helg på Oxie bk i slutet av oktober. Det är en uppföljningskväll och sen får vi vara med i en träningsgrupp! Tjoho!!

Jag har också bestämt mig för dagmatte. Alla tre jag träffat har varit toppentrevliga och bra, men jag bestämde mig för Linda till slut, med Ellen som backup. Ellen hade tränat lydnad ute i Oxie och var jättenöjd, hon hade gått i Limhamn också men tyckte Oxie var bättre, vilket stärker min teori.

Idag är Oskars sista dag som daghund här i huset. Just nu testar de två judogrepp på varandra i kamp om en liten gul pip-tax. Det har varit kul att ha Oskar här, särskilt för Doris skull som älskar honom, men det ska bli väldigt skönt att bara ha Doris att fokusera på nu. Ska rycka upp mig nu och ta tag lite i träning och annan aktivering.

Gamla bilder på Doris och Oskar när Oskar, nyfiken i en strut, råkat fastna i Doris flytväst när han skulle undersöka vår badpackning:

“Men hjälp mig istället för att ta kort då!”

“Jag hjälper dig!”

“Nu dödar vi den!”

ps. Nu dödade Doris den gula pip-taxen genom att amputera dess ben, lite sorgligt, men tur att det inte var den svarta pip-taxen!

Igår hann jag inte posta trots att vi hade fina bilder från dagen, så jag får göra det idag istället.

Först tog Emil riktigt paparazzifoton på oss när vi var på väg hem från jobbet:

(plastpåsar är kul!)

Sen packade vi kvickt in oss i bilen och åkte till Lomma.

Nöjd taxrumpa.

Att bli kliad är såååå skönt!

Min nya handväska.

Doris provar sin nya flytväst.

Vi gick ner för att känna på havet, men det var både kallt och smockfullt av brun, rutten tång, så vi nöjde oss med att bada fötterna.

PS. Vi börjar på unghundskurs den 28e augusti! Det ser vi fram emot och hoppas att det blir kul!

Helgen sammanfattad i bilder:

Evinnerlig dragkamp.

God mat.

Bibbi fyllde år, grattis Bibbi!

Promenader.

Varför jag hatar flexikoppel.

Festfin tax.

Mer dragkamp.

Söt tax.

Avslutningsvis, en russel/grodrumpa.

Här är lite fina bilder från midsommar, som vi firade hos Bibbi och Anders (Emils föräldrar).

Vera spenderade aftonen med att leka med stenar i vattenrännan.

Doris fattade inte riktigt grejen.

Vera plus en huvudlös Hannes.

Matte i snygg solkeps.

Doris tar det lugnt i solen.

—
Imorgon bitti åker jag på kurs i fem dagar, så nu får Doris hållas med husse. Det blir nog bra för dem båda, hon är sån himla mattegris.
Så, vi ses i nästa vecka!