terrortax

Jag har bestämt att jag iallafall måste jobba mer med vardagslydnad och sånt, även om jag inte har några direkta tävlingsambitioner nu (har varken orken eller lusten). Kom fram till det när jag såg hur det lyste i Doris ögon när jag höll en köttbulle i handen när vi gick hem från jobbet häromkvällen. Hur hon dansade fram “sidan” hela vägen och gjorde allt jag ville på minsta vink. Jag kände mig som en dålig mor.

Så från och med nu är det godis med (hon jobbar tom. för leversnittar) och helst klicker också. Och främst bara förstärka positiva beteenden som frivilliga sidan-gåenden och när hon håller koll på mig och kommer spontant osv. men även träna på att stanna snabbt och på stadga och att hämta saker. Sånt lätt som hon ändå tycker är himla kul och som framförallt är himla nyttigt. Det gör våra promenader roligare och lättare och hon blir mer trött i huvudet.

Idag, efter vår promenad, kände Doris att jag tagit fram köttbullar på bänken och tittade så trånande att jag plockade ner klickern. Vi testade om hon mindes hur man öppnar dörrar, vilket hon snabbt gjorde, och sen körde vi lite frivilliga lägganden, sättanden och ställanden (det sista var mycket svårt). Sen testade jag “backa”, något som aldrig riktigt suttit, och se! Hon backade! Inte långt, men ändå ett tydligt backande, gång på gång. Sen fick hon leta upp och komma in med mina tofflor ett par gånger och sen avslutade vi med att se hur befäst “öppna” var på olika dörrar och med mig i olika positioner. Det gick helt strålande, utom garderobsdörren där hon istället gick in och hämtade strumpor som hon stolt kom ut med till mig.

Hela hon strålade av lycka och det var underbart att se henne. Vi måste verkligen göra sånt här oftare. Nu ligger hon och tuggar ben, helt lycklig.

Fan, jag vet inte vad det är med min hund. Vi var på kursen idag och platsen gick helt perfekt, trots störningar både från hundar som reste sig upp (med tillhörande skällande av deras mattar) och att jag kröp fram till henne. Tandvisningen gick också prima. Sen gick hon i baklås helt. Sackade efter och la svansen mellan benen och såg helt beklämd ut. Jag fattade inget. Blev rädd att hon fått diskbråck eller nåt så som hon svansade runt och såg ynklig ut. Ville bara sitta i mitt knä.

Sen gick vi undan lite och jag försökte testa olika saker för att se hur hon betedde sig och helt plötsligt var hon helt som vanligt igen och helt på, gjorde ingångar på löpande band och jag tänkte det var för att vi kommit iväg från de andra hundarna (som alla är stora och idag ovanligt stimmiga). Men sen efter en stund så blev hon sådär igen, rörde sig i slow motion och blev extremt låg. Som att hon hade ont eller var rädd. Jag kände mig lätt gråtfärdig och visste inte vad jag skulle göra.

Sen lossnade det igen och jag bestämde mig för att bara leka lite och ha kul och åka hem och hoppas att det lossnade. Nu var hon helt på och sprang som en galning och kastade sig efter pipleksaken, hoppade hinder och allt. Jag har ingen aning om varför hon betedde sig så konstigt, alla sa att hon inte var lik sig. Här är olika möjliga skäl:

1. Hon var trött, har lekt med Kina hos dagmatte hela dagen. Kanske även att hon var bajs- och kissnödig, hade inte hunnit rasta henne ordentligt innan för vi var sena och jag ville vara med på platsen

2. När vi var i Hörby sist så råkade jag sparka till henne så hon skrek till i fria följet, vilket gjorde henne låg  ett tag och sen som vanligt igen, hon kanske kopplar ihop fria följet med något otäckt efter det

3. Rädd för de andra hundarna eller kursledarna

4. Har tröttnat på att träna över lag och på ettans moment i synnerhet

5. Hon har ont, hon är mer trött och blir lättare trött överlag nuförtiden än för nåt halvår sen. Mycket mer ojämn i träningslusten.

6. Hon känner på sig att jag anmält oss till en tävling och vill sätta käppar i mitt hjul. Nejdå, jag skojar bara.

Hur som helst så kändes det jäkligt deppigt. Jag är rädd hon har ont och det känns så tradigt att hon inte är lika glad i att jobba längre. Jag vet inte vad vi ska göra nu riktigt. Sen vi kom hem så har hon bara sovit och sovit så hon var kanske bara väldigt trött. På fredag är det träningstävling och då jäklar ska hon få sova och ha tråkigt hela dagen innan.

Jo, igår åkte vi till Hörby och skulle träna med en bekant till mig som skulle hjälpa mig med finputsningen på ettans moment. Dagen till ära var det gassande varmt och det var ju väldigt trevligt sådär generellt men tyvärr förvandlade det Doris till sirap som långsamt såsade sig fram vid min sida och tog första bästa tillfälle att stanna och helst lägga sig ner. I Linförigheten sackade hon efter som satan och stannade helt plötsligt i hopp om att jag gett tecken för ställande. Jag blev såklart gräsligt frustrerad, tillochmed hoppet och inkallningen gick segtsegtsegt. Hon ville bara inte. När solen gått i moln och det blev en smula svalare funkade hon iallafall någorlunda och vi kunde köra lite linförighet, ställande och läggande. Platsliggningen gick såklart prima (ligga ville hon ju gärna göra) och även tandvisningen gick fint. I övrigt gick det bra glimtvis, men Patrik sa iallafall att det syntes på henne att hon visste vad hon skulle göra och att det var jättefint när det väl gick. Han smittade även av sig med sitt norrländska lugn på mig och jag känner mig inte riktigt lika hysteriskt nervös inför tävling. Däremot fick han mig att bli extremt sugen på en hund till, ett lite nytt kort också. Hans hund, en trevlig liten hoffetik, var så sjukt på hela tiden och blev så himla lycklig bara hon fick träna pyttelite. Det vill jag också ha, även om hoffe inte är det jag är ute efter.  

Patrik hade sina charmanta söner Sixten och Svante med sig. Doris tyckte först att de var lite läbbiga, men det gick förvånandsvärt fort innan hon låg intill Sixtens ben (den lilla) och lät sig klappas, helt lugn. Så oavsett vad så blev det ju bra miljöträning för henne.  Här är lite bilder på dem:

“Hej, det är jag här igen. I morse vaknade matte ogudaktigt tidigt, jag trodde först hon bara skulle gå och stänga in sig i det lilla rummet och sen komma tillbaka, som hon ibland gör på natten, men hon var där inne länge och började sen spola vatten på sig-helt obegripligt hur nån kan göra det frivilligt, för övrigt. Sen klädde hon på sig och allt och jag tyckte det var min plikt att komma ut och vara lojal men matte såg att jag var trött och sa att jag skulle gå och lägga mig. Det gjorde jag. Jag borrade in mig långt under husses täcket och byggde som ett bo mellan hans superlånga ben. Det var så mysigt. Men sen skull han också upp och springa, men jag låg kvar själv och myste.

Plötsligt hörde jag hur matte tog på sig skorna och tog ner mitt koppel: Gå ut såhär tidigt? Nej det ville jag då rakt inte! Jag gömde mig ännu mer under täcket men matte hittade mig ändå. Som tur var behövde jag inte gå så långt utan bara bort till nya dagmatten Bea och som tur var är hon lite mer vettig så hon ville gärna gosa med mig i sängen. När vi vaknat och lite så så hände något fantastiskt. Det plingade på dörren, något jag inte gillar, det betyder oftast att nån otrevlig typ jag inte känner ska tränga sig på, men det skulle ju också kunna vara matte.

Jag skällde såklart högt så Bea skulle skynda sig. In genom dörren kommer inte matte, men dock en annan helt underbar typ: Kina! Min bästaste bästis! Vi blev så superglada när vi såg varandra! Det var som om jag drömde! Tänk att min bästaste bästis kom hem till min dagmatte, vilket sammanträffande.Kina och jag röjde i flera timmar, runt, runt, runt sprang vi, Kina är snabbast men jag vann ändå för jag är bäst. Sen blev vi väldigt trött och fick vila lite och sen ringde det på dörren igen och då var det matte. Både jag och Kina blev superglada och var tvungna att visa matte hur vi kunde brottas.

På vägen hem var jag väldigt trött och nu ska jag gå och sova ut ordentligt på min säng i hallen. Matte hon bara städar för imorgon ska nån komma och ta kort här hemma, säger hon. Igår var vi i ett fantastiskt hus med ett trädgård som jag kunde skutta runt i och solen sken och jag var helt salig. Grannen hade också en hund som verkade ganska snäll, men lite gammal (9 år). Matte säger att jag ska bo där sen, men det förstår jag inte riktigt vad det betyder, jag bor ju här, knäppa matte!

Hur som helst så säger matte att vi ska åka på kurs sen och det tycker jag är jättekul. Jag bara gör nåt enkelt som jag kan bra tex. gå fint vid mattes ena sida och titta lyckligt på henne så får jag klick och sen godis eller den gröna tofflan sen. Ibland är matte lite konstig och ger mig inte godis utan går bara åt sidan och vill att jag ska börja om, då får jag göra det extra fint så hon ska fatta att jag ska ha klick och godis. Åh, jag älskar när det klickar!

Det är en bra dag idag!”

Vi började dagen idag med att åka ut till kiropraktorn. Doris tyckte det var ganska läskigt där idag, men annars gick det bra. Hon hade en del spänningar men inte så farligt, nästa gång vi ska dit är om två månader.

Sen åkte vi till Svedala. Vi började på brukshundsklubben. Jag blev lite stressad av att det stod på grinden att det bara var klubbens medlemmar som fick vistas där, men de måste väl mena SBKs medlemmar? Jag trodde man fick träna på alla SBKar om man är med där. Hur som helst så gick vi in och tränade igenom alla moment, i stort sett tävlingsmässigt men gjorde lite baklängeskedjning på vissa moment för att “värma upp”. Ville göra en liten check och sen var vi ligger. Jag har börjat introducera externbelöning, något Doris uppskattar mycket. Allt blir så mycket godare i en liten skål man inte får röra förrän man varit duktig. Särskilt kattmat. Doris blev helt tokig när jag plockade fram en liten påse kattmat som jag portionerade ut. Doris blev lite distraherad av skålen ibland och kunde släppa blicken mitt i fria följet, stanna och vädra åt skålen till, men det är säkerligen bara en träningssak och allteftersom hon började fatta dealen så gick det bättre.

Över lag gick momenten bra. Fria följet var hon helt okoncentrerad i pga. gotteskålen men då hade jag inte värmt upp henne alls. Så efter vi kört lite med godis i handen så gick det fint även utan. Idag låg hon emellanåt ett halvt steg före mig, men eftersom hon oftast hellre ligger ett halvt efter så hade jag ganska mycket överseende med detta. Hon var överlag extremt på och pigg som tusan. Tom. apporten gick rätt bra, bäst hittils och min nya taktik verkar funka rätt bra. Hade det varit tävling idag hade vi nog inte fått första pris men iallafall inte gjort bort oss helt. Jag ska träna in externbelöningen mer och jobba på svagheter fram till tävlingsstart och väl där måste jag tänka på att värma upp henne ordentligt.

Efter nån timme åkte vi och ställde bilen vid skolan jag skulle till sen och sen gick vi en rejäl promenad i vårsolen. Doris var på toppenhumör och allt var härligt.

Idag tänkte jag göra på det bekväma, men inte lika trevliga, viset som wordpress vill att man ska göra. Så här kommer alla bilder från idag i en klump, ni kan klicka på dem för att se större bild

Doris och jag är med i en klicker-utmaning som går ut på att man ska ha startat i kl I lydnad innan 30 juni. Mer kan ni se här: http://www.klickerhunden.se/utmaningssajten/index.html

Spännande värre. Jag och Doris kommer starta i Maj och ska försöka klämma in två träningstävlingar innan dess också.

Men nu ska vi ut i solskenet. Det var så varmt förut när vi var ute att jag var tvungen att gå in för att byta om, höll på att smälla av i min vintermundering. Så nu ska vi ut igen.

Idag packade jag in Doris och bonushunden Vera i bilen och hookade upp med Anna och Kina, Gaby och Ani och Emma och Nemo för att åka ut och spåra i Måryd. Ingen av oss hade direkt spårat innan så det var spännande.

 

Anna och Kina får sällskap av en liten tax som hoppas på att hitta nåt gott i Annas väska.   

 

Doris poserar i trädgården.

Vi gick en sväng medan spåret låg till sig. Ani tyckte att Emma verkade vara sugen på lite lydnadsträning.

Kaffepaus och sen på spåren.          Doris ser avundsjukt på när Kina går iväg till sitt första spår.

Vi hade lagt tre spår per hund, två kortare spontanspår och varsitt godisspår. Vi började med spontanspåren och de funkade hyffsat för oss allihopa även om vi lärde oss vissa saker, tex. att man måste ha tunga saker som startmarkör så de inte blåser iväg, att inte lägga spåren för nära varandra, att titta framåt inte på hunden, att inte lägga för korta spår så de tar slut när hunden just kommit igång/hunden får vittring på belöningen och rusar dit direkt (gäller särskilt Doris som nog trodde vi pysslade med uppletade som vi brukar göra). Tror hundarna kommer gå bättre när vi gjort detta ett par gånger, utom Nemo då som fattade precis vad han skulle göra och såg direkt besviken ut när han hittade belöningen-då var det ju slut på det roliga spårandet!

Så slutligen tog vi godisspåren. Nemo var först ut och sket totalt i godiset och gick rakt till målet, sen var det Kinas tur och hon tog istället Nemos spår och åt hans Frolic med fröjd. Doris, som gick ut sen, var ofokuserad på sitt spår och stretade åt Kinas håll till. Jag lät henne efter en stund gå dit och hon gick Kinas spår väldigt bra och kom fram till Annas generösa belöningshög och festade en bra stund, helt lyrisk. Ani i sin tur plockade Doris spår, så det tyder på att vinden låg på rejält från sidan, eftersom alla hundar tog spåret till höger om sig. Vera var sist ut och hon var den enda som noggrant följde sitt eget spår, hon var så långsam att jag blev otålig på att vänta och gå superlångsamt, men jag försökte hålla mig i skinnet. Avslutet hade jag slarvat bort så när jag tyckte det rimligtvis borde vara där nånstans så drog jag upp en pipleksak istället och belönade som tusan, till Veras hyperglädje.

På godisspårsfronten har vi lärt oss att våra hundar (inte Nemo) nog kan höja motivationen genom godis, men att de ska ligga mer sällan och vara i större bitar än våra små smulor och framförallt att markera ut slutet ordentligt!

Veras godisspår och Doris dito.

Emma och Nemo efter sitt andra spår.               Kina, Vera och Nemo väntar medan jag och Doris spårar.

Anna och Kina på första spåret.

Efter allt spårande åt vi uthungrade mattar vår matsäck medan Ani och framförallt Nemo noggrannt gick över den stora gräsplanen där vi lagt godisspåren i jakt på varenda köttbullesmula.

Doris och Vera roade sig på sitt sätt.                  Hundarna letar snask.

Sen avslutade jag, Gaby och Emma med en platsliggning. Doris låg stabilt i sina två minuter, jag stod på fullt avstånd och allt gick som smort. Fick visserligen säga “ligg” två gånger innan hon la sig (ouppmärksam), belönade även extra när jag kom tillbaka, innan jag satte henne. Är iallafall mycket nöjd med henne, hon låg jättebra. Finns en liten videofilm från platsen, men eftersom det är det absolut minst actionfyllda hundsportsmomentet ever låter jag er slippa se den. Ska dock lägga upp en kul på hundarna när de busar nån dag.

Doris och Ani ligger som de lydnadsstjärnor de är.

Hela gänget innan hemfart! Tack för en toppendag tjejer!

ps. Vet inte varför de sista bilderna+Kinas spårbild blivit så små, ska se om jag kan fixa det imorgon. De har uppdaterat wordpress som jag använder för bloggen och detta inlägg tog säkert två timmar att posta innan jag listade ut det nya systemet. Orkar inte bråka med det mer nu, läggdags!

 

Herregyd vilken stress det blev när vi skulle åka på kurs idag. Jag kom hem tjugo i fem från repning och skulle byta om, packa ihop lite grejer och skynda iväg med bilen-kursen började fem idag. Väl hemma var här ingen hund, ingen husse och jag hittade inte heller mina överdragsbyxor. Ringde och hispade till Emil så han skyndade sig hem och mötte mig vid garaget. Körde kriminellt fort till brukshundsklubben och hade glömt plånboken så kunde inte tanka den tomma bilen.

Vädret var rent fantastiskt om man jämför med förra veckans men ändå ingen höjdare, lätt snöfall, lätt blåst och ganska kallt. De hade inte börjat när vi kom iallafall, vilket jag var tacksam för.

Vi började med platsliggning. Doris satte sig upp precis när jag lagt henne och lämnat men när jag lagt henne igen så låg hon snällt under hela tiden (2 min) trots att det snöade rejält och det låg en schäfer bara ett par meter bort som dessutom studsat upp precis innan vi lagt hundarna. Sen blev det linförighet, fast för oss fritt följ för jag hade fått med mig det långa kopplet på 3,5 meter och orkade inte mer trasslet. Först var det gemensam kommendering och sen fri träning.

Doris var lite slö emellan men när hon kommit in i det så skötte hon sig strålande. Hon älskar verkligen det här momentet och blir märkbart irriterad om nån annan hund skulle komma loss och komma och störa. Kontakten är utmärkt, hon är som klistrad med blicken, och den fick vi mycket beröm för. Dock sa kursledarna att hon ibland fuskade i halterna och inte riktigt satte ner rumpan ordentligt, svårt för det är nästan omöjligt för mig att se om jag inte hänger mig ut över henne och tittar. Fick också beröm av en annan kursdeltagare som sa “va duktig du är med din hund och va duktig hon är”, vilket gjorde mig enormt glad. Jag poängterade att det är behändigt att komma med en ras som ingen förväntar sig ska kunna nåt, haha.

Sen var det fikapaus och Doris däckade i mitt knä, trots ylande och pipande hundar omkring sig. Efter pausen var det platsliggning igen och nu var det mörkt. Doris låg stabilt hela tiden (2,5 min), riktigt tryggt låg hon. Jag gick dock bara typ 1,5 meter för jag ville vara säker på att lyckas. Låg fint ända till jag sa sitt också, förra gången satte hon sig efter att jag belönat när hon låg ner.

Sen var det gemensam linförighet igen med massor helomvändningar och svängar. Ibland halkade Doris efter, lite slö bitvis, men generellt jättebra. Gjorde jättefina helomvändningar och jag märker att jag blivit mycket bättre på att sakta ner i svängar och halter istället för att tvärvända och tvärnita. Märker dock att jag blivit osäker på vänstersvängen och språngmarschen, nåt vi glömt att träna på eftersom de suttit så himla bra- bakläxa!

Jag har lyckats få samma roll som jag oftast lyckas skaffa mig på kurserna, tror jag: Den där mallgrodan, ni vet, som alltid ska lägga sig i och tycka och veta en massa hit och dit och som dessutom har en fuskigt duktig hund. Jag kunde tex. inte låta bli att ge råd åt en kvinna som frågade ledarna om råd om platsliggningen. Besserwisser! Men det bryr jag mig inte så mycket om, varför ska andra göra om samma misstag som jag gjort, bara för att jag ska vara jante-korrekt och knipa käft? Jag vet att jag är långt ifrån perfekt och tar gärna emot andras råd, jag ger inte råd/synpunkter för att visa på hur duktig jag är.

Glömde förresten skriva att vi övade tandvisning också och att det gick väldigt bra. Doris tvekade en aning men satt stilla och snällt och lät båda kursledarna lyfta på läppen. Visserligen var de ju snälla och lät henne sniffa på handen en pyttestund och kliade henne kort under hakan innan de gav sig på munnen, kanske är inte alla domarna så snälla, men jag är ändå extremt nöjd, med tanke på hur lite vi övat på detta och Doris vanliga inställning till okända människor-särskilt män. När kursledarna kom för nära när vi övade fotgående tex. blev hon lite störd och orolig av det, men detta gick bra. Hon verkar ha fattat att det är ett moment liksom.

Jaha, idag var det kursstart, kunde inte valt en bättre dag: snöstorm! Tjo och tjim

Vi packade iallafall in oss i bilen och åkte dit och där var så lyxigt att man fick ta med hunden in. Doris uppförde sig utmärkt och låg och sov i mitt knä medan vi fyllde i papper, pratade och gick igenom momenten. Alla andra hundar var “typiska lydnadsraser” (golden, labbe, bc, schäfer) utom en old english sheepdog, men det är väl lika bra vi vänjer oss!

Sen bestämdes det att vi skulle ge oss ut, vi byltade på oss kläder och täcken och gick ut i stormen. det blåste så in i bängen, snön yrde in i ögon och hundöron och överallt och under skorna bildades stora snöklumpar eftersom det var kramsnö. Doris knep ihop hela sig och var totalt omöjlig att nå. Jag bestämde mig ganska snabbt att inte ens försöka eftersom det bara skulle leda till frustration. Rätt snabbt insåg kursledarna att vi skulle gå in igen då det var lönlöst ute och dessutom halkrisk osv.

Vi gick in och körde apport och tandvisning. Apporten gick som alltid, men fick ett nytt förslag som jag ska testa. Tandvisningen gick bra trots att det var en karl som kollade idag, med mustasch och allt! Doris gick tom. efter honom när han tittat och ville han skulle titta igen så hon fick godis. Inne var hon väldigt på hugget och gickjättefint vid min sida och ignorerade andra hundar som nosade på henne osv. så vi skämde inte ut oss helt!

Generellt så kändes kursen bra. Lyxigt med hela tre ledare och hela tio kurstillfällen. Hoppas bara det blir lite bättre väder nästa gång!

Den grå dagen blev rätt ok ändå. När jag målat fönstret ett varv till hos Jenny så blev det uppehåll ute så jag kastade mig ut med Doris. Fick fatt på Gaby och Ani som mötte upp och så gick vi en rejäl runda,  snackade igenom våra tävlingsplaner och allt annat och sen fick hundarna leka på fältet vid lantmannagatan som avslut. Där började det droppa igen och på vägen hem igen regnade det rätt rejält, men vad gör det? Nu har ju Doris fått det hon behöver, nu kanske vi kan få ha en dräglig hund här hemma i kväll.

I hissen upp tränade vi lite “skaka”, man får ju passa på när hon är blöt, och när vi kom in så var hon så på hugget att vi fortsatte träna lite på mattan här hemma. Vi körde först tasstarget och nu gick det riktigt bra. Hon satte tassen klockrent, ibland tänderna i först, men då väntade jag ute henne med klickern och efter ett tag var tänderna mindre frekventa. Testade att flytta targeten längre bort och först hämtade hon den ett par gånger, men då la jag bara tyst tillbaka den och efter det så gick det prima igen.

Sen körde vi gripa/hålla med leksak och det gick först sådär. Hon vet precis vad hon ska göra vad gäller gripandet och gör det snabbt och säkert, men spottar sen ut lika snabbt och säkert. Hon har förstått nu att hon ska släppa den i handen iallafall och jag försökte få henne att förstå att när jag inte håller fram handen så får hon inte belöning när hon släpper den. Försöker på så vis få henne att vänta med att släppa och på så vis träna att hålla fast, men det resulterade mest i att hon inte ville gripa eftersom belöningen för det uteblev. Men efter ett tag så höll hon den iallafall i två sekunder, som jag satt upp som mål, så då blev det major belöning och sen slutade vi med detta momentet.

Som avslutning körde vi lite stå/sitt/ligg med mig stående mittemot (alltså inte sittande som vi oftast har gjort) och jag testade även att lägga på handtecken och det gick faktiskt jättebra. Detta har vi aldrig gjort förut och stå var lite svårt ibland, lite tendens att antingen vilja sätta sig eller ta ett steg men ett par gånger gick riktigt fint.

Nu har hon burrat in sig i filten och ligger och tittar på meg begrundande med nosen på mig arm. Och tro det eller ej men ute skiner faktiskt solen bakom molnkanten!

Idag har vi varit och träffat Anna från hundsysslarna för att få lite hjälp med Doris människofobi. Jag har sovit superdåligt inatt och drömt mardrömmar om detta, inte för att jag egentligen var nervös för vad hon skulle säga, men för att jag var lite osäker på var det låg och ja, jag vet inte, jag var väl lite nervös iallafall.

Hon var i alla fall jättetrevlig och duktig. Först berättade jag lite om Doris och hon tittade lite på henne, hon tyckte hon var lite stel i nacken och jag fick känna över ryggraden (eftersom hon inte ville tränga sog på Doris allt för mycket) och kände att hon var lite varm precis längst ner i nacken och hon sa att hon antagligen har lite ont där. Hon visade vilken typ av sele vi bör använda och vilken vi inte bör använda och sa att det inte var konstigt att hon hade ont i nacken pga. hennes missbildning. Hon rekomenderade en hundkiropraktor som jag ska boka tid hos så fort jag får att i henne.

Sen gick vi ut och hon visade hur jag skulle jobba med Doris för att få henne att få mer förtroende för människor. Anna satt på knä och varje gång Doris närmade sig så klickade jag och successivt så pussade hon tom. Anna i ansiktet (bet henne tom. lite kärvänligt i näsan en gång) och det gick jättebra. Dock blev det läskigt varje gång hon försökte röra vid Doris med handen och hon sa att Doris tyckte händer var jobbigt.

Efter ytterligare lite nötande så gick även händerna bra och Anna trodde inte det skulle vara omöjlgit att jobba bort det värsta av Doris rädsla. Hon sa att hon var en social hund i grund och botten, men som genomgått något trauma i unga dagar. Hon lovordade också Doris mycket, att hon var så duktig och så snygg! Det var ju inget nytt förstås!

Doris hann också gräva en rejäl gropp, springa runt och skälla som en tok på hästen som gick i hagen brevid och jag hann ställa tusen frågor medan vi väntade på att Doris skulle ta nåt initiativ till att närma sig Anna.

Vi bestämde att ses igen om ungefär tre veckor, och innan dess skulle jag ha tränat på detta viset med minst tre personer som hon inte känner väl, så nu letar jag med ljus och lykta efter någon som kan tänka sig att sitta helt still och inte titta för mycket på henne, röra henne eller prata för mycket med henne i en timme. Jag utlovar belöning!

Efter detta åkte vi en sväng till havet och promenerade och sen tillbaks till stan. Doris fick vara hos sin käraste kompis Kina och jag gick en vända nere på stan, uträttade några ärenden och shoppade lite. Imorgon flytta Kina och hennes trevliga matte och husse äääända ner till västra hamnen, en stor sorg! Men vi planerar såklart att åka och hälsa på, så helt kommer de inte undan oss!

(obs, gammal bild)

Vi kommer sakna er!

Här är två vackra filmer från förra veckan eller nåt sånt när jag och Doris tränar lite i parken.

Saker som slår mig när jag ser dem:

-Min hållning suger

-Hon sätter sig gärna lite snett

-Hon sätter sig gärna lite för långt fram

-Hon tittar på min hand istället för på mitt ansikte när hon sitter

-Jag måste verkligen förbättra min hållning

Hursomhelst, inte perfekt men ändå:

Ingångar, fotgående, läggande:

Två ställande och ett läggande:

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det här med konkreta mål. Det var jättebra att ha det att jobba efter, vi blev effektivare och mer målmedvetna och gjorde stora förbättringar, men jag orkar inte sitta och skriva ner allt hela tiden men om jag inte skriver ner det blir det inte av riktigt. Kanske kan ha nån lite mindre strikt system. Råd emottages gärna.

Det vi arbetade med i förra veckan gjorde vi som sagt framsteg med, ställandet och läggandet har blivit mycket snabbare och säkrare, hon hejdar sig innan hon hoppar upp på benet och sätter sig istället direkt i utgångsposition och högersvängarna är aningens tightare.

Nu har jag tänkt jobba med detta ett tag (jag säger ett tag, det är 1-2 veckor):

- Explosiv stadga ( I heart canis)

- Apporten, kunna hålla tre sekunder

- Frivilliga, snabba ingångar (alltså att hon sätter sig av sig själv när jag står i utgångsposition)

- Högersvängar

På vardagsfronten så går det bättre att gå förbi hundar, så länge de inte är jättesmå och vita (de älskar hon mest av alla) eller schäferlika (de skrämmer henne så hon kan inte fokusera på mig utan måste hålla koll på dem). Därför:

- Fortsätta jobba på sidan förbi andra hundar

- Jobba på Doris människorädsla. Just nu får hon bara inte hälsa på någon okänd och inte stanna och stirra ut folk (vilket leder till att folk tycker hon är så söt och vill hälsa=jätteläskigt för taxan).

Nej, jag orkar inte fixa med nya mål nu, vi kör på med de andra lite till, de behöver mer filning.  Har också börjat ta tag lite i  Doris människofobi, hoppas det hjälper lite. Mer om det senare.

Här är våra planer för våren vad gäller kurser/liknande:

- Föredrag med Anders Hallgren 11/2 om hundpsykologi

-  Tvådagarskurs i viltspår, inte bestämt när än men antagligen mars eller så

- Lydnadskurs på Burlövs BK, start antagligen början av mars. Inte helt hundra att vi fått plats men de skrev att “vi stod med på listan” när jag frågade, vad nu det innebär. Sen hoppas jag att det blir på en måndag eller möjligen torsdag, inte lätt att pilla in kurser när man jobbar två kvällar i veckan och repar en. Men jag hoppas det ska lösa sig.

- Privatträning hos Hundsysslarna. Bara ett par gånger får det bli, för mer har jag inte råd med. Kommer först få lite hjälp med Doris människofobi och sen även lite lydnadsträning, hoppas jag.

Så, vi kommer få vår beskärda del i vår!

Nu är min hund gräsligt uttråkad så jag får lägga datorn åt sidan och hitta på nåt med henne tror jag.

Idag sov vi länge för jag satt uppe sent och grunnade över hundträning och livets mysterier. Efter frukost och morgonrastningen gick jag och tränade benen, kunde fasiken knappt gå på vägen hem- helt slut. Men tji vila, nu var det Doris tur att få sitt. Så efter en snabb lunch så gav vi oss ut till parken. Hade funderat på att åka till klubben idag, men sket i det, vädret var rätt kasst och jag var rätt trött. Parken fick duga. Dessutom är det bra med lite störningsmoment.

Har bestämt att jag också ska sätta upp mål för vardagslydnaden, för att inte glömma bort den. Jag har en tendens att vara väldigt antingen-eller, så nu ska jag försöka tvinga mig själva att vara både-ock. Veckans vardagslydnadsmål är:

- Kunna släppa mellanintressanta saker (typ nån doft) för att gå “sidan”

- Kunna gå “sidan” när vi möter/passerar en annan hund när hon vet att jag har snask i handen

- Göra många inkallningar varje gång hon är lös

- Komma på alla inkallningar

Så med det i bakhuvudet så strosade vi iväg. Doris gick sidan större delen av vägen dit, tyvärr var det dåligt med andra hundar ute idag. När vi kom till tallriken var det några hundar där som lekte som Doris var väldigt intresserad av och ville springa dit, men varje gång hon började kila ditåt så vände jag tyst åt andra hållet och fick sen perfekt lägen för lyckad inkallning när hon vände om. Sen gick vi ut på tallriken och då märkte jag att en av de andra hundarna var på väg fram till Doris och hon stod som förstenad-fullt fokus på russeln som var på väg (Doris älskar alla russlar). Istället för att försöka kalla in henne – med risk att misslyckas- gick jag istället bara iväg åt andra hållet. Doris märkte inget. När hon väl såg att jag var borta så började hon kuta, lite åt mitt håll men ändå fel, så jag kallade på henne och jäklar vilken racertax man fick se.

Sen körde vi igenom tävlingsmålsobjekten och det gick riktigt bra. Jättefina ingångar, helt utan tassar på mina ben, snabba lägganden och ställanden och hon hängde på bra i högersvängarna. Fick hålla mig för att inte köra för länge utan strosade vidare istället. Passerade nån hund utan problem och vid nästa gräsmatta, en som är lite mer undanskymd, körde vi alla saker en gång till. Fick mig en high five på benet i ingången, så ingen belöning och så gjorde vi om igen och efter två försök blev den helt perfekt. Läggandet hade hon också glömt nu, blev bara fusklägganden. Så fick köra ett par nos-mot-nos-lägganden och sen gick också det prima.

Sen gjorde jag en uppletanderuta till Doris. Kanske inte den ultimata platsen, men var så nyfiken på om hon skulle vara lika på idag som sist. Det var hon inte. Hon jobbade mycket mer med nosen i backen, fick upp nåt korn som hon gärna ville spåra efter (säkert en kanin) och greppade inte riktigt vad hon skulle göra i början. Men hon hittade alla fyra sakerna iallafall och på slutet hade hon skärpt till sig lite och jobbade mer koncentrerat. Har beställt en bok i ämnet, så snart blir det lite mer ordning på torpet.

Väldigt trevlig tur iallafall, Doris skötte sig jättefint hela tiden. Nu ligger hon och snusar vid min sida – dags för mig att göra lite skolarbete.

Idag har jag gjort kycklingfiléer åt min lilla taxa i ugnen. Doris strök runt ugnen som en osalig ande och när de äntligen var klara så var hon som en liten klocka. Var tvungen att testa lite moment med henne bara för att hon var så satans alert och jäklar vilka ställanden och lägganden jag fick se. Hon kastade sig i backen på läggandet, tvärnitade och frös benen i ställandet och var 100% med på noterna. Kul att träna med en sån hund! Till och med högersvängarna var fina.

Har länge tänkt att jag måste börja jobba mer med tydliga mål i träningen, särskilt efter att ha sett amitiösiteten på kajko.nu med massa veckomål som dessutom uppnås. Osäker på om jag klarar veckomål, om det är för lite tid emellan alltså, men tänker att jag kan ju ge det ett försök.

Pratade också med Malin på MSN idag och hon rådde mig att jobba på ett par moment åt gången, vilket såklart låter väldigt klokt. Jag är ju proffs på att dra lite i alla tåtar på en gång. Jag har därför bestämt för att nu jobba på ställanden, lägganden, högersvängar och ingångar. Låter det som en rimlig mängd arbetsobjekt Malin?

Målen:

Ställande:

- Snabba ställanden, ingen tvekan, under lugnare tempo (alltså att hon ska klara det då jag håller något lägre hastighet än vanligt för att hjälpa henne)

- Stanna bara med hjälp av handtecken

Läggande:

- Snabba lägganden under gång, ingen tvekan, under lugnare tempo

- Snabba lägganden oavsett var jag står

- Slut på fuskläggandena

Ingångar:

- Ingen “high five” mot mitt ben när hon vänder runt, vilket hon lagt sig till med ibland

- Raka sättanden

Högersvängar:

- Inte tappa position, under lugnare tempo

- Tightare, under lugnare tempo

För att godkännas ska minst målet uppnås minst 80% av gångerna. Har försökt att hitta en lagom nivå, men det är svårt att veta vad som är lagom, detta får bli en testvecka.

Problemet är bara att vi ju nött dessa grejer hur länge som helst, har svårt att se att det skulle sitta helt fint på bara en vecka, men jag tänker som sagt ge det en seriös chans. Ska bli intressant att se om vi blir något effektivare med tydligare mål. Jag hoppas de ska hjälpa mig arbeta mer effektivt och hindra mig från slarv. Jag är proffs på att mest träna det vi är bra på. Ska läsa igenom kapitlen om ovanstående i “med sikte på 10an” igen också för att förhoppningsvis snappa upp lite tips jag missat tidigare. Hoppas att kycklingfileernas magiska kraft ska hjälpa oss också!

Jag hoppas att vi kommer få en plats på lydnadskurs på Burlövs BK nu i vår, har anmält mig men är väl lite sent ute. Jag hoppas få svar snart för annars kommer jag anmäla mig till fortsättningskursen på Malmö BK, trots att jag inte varit direkt nöjd med deras tidigare kurser. Jag behöver definitivt hjälp för att komma vidare i träningen, jag har ingen rutin på att träna och är osäker på alldeles för mycket. Alltid lär man sig nåt.

Hur skulle jag kunna misslyckas med en såhär intellektuell hund?

Man ska ju skriva sin mål för året så här i början av året, sägs det, så då får vi ju också göra det. Egentligen borde jag sätta upp mål även ang. träning och vardagslydnad, känner jag, men det får jag ta sen, behöver tänka igenom det mer.

 Lydnad:

1. Starta i LkI

2. Få ett första pris i Lk1

3. Ta LPI

Viltspår:

1. Göra anlagsprov

—-

Det vi tränar mest nu är nog dock freestyle. Har visst blivit lite biten av freestylefluga. Detär sån perfekt träning kalla vinterdagar då det funkar jättebra att göra inomhus så det känns som vi kommer lägga lite mer fokus på det på vinterhalvåret och mer på lydnaden på sommarhalvåret. Jag har redan börjat jobba på en koreografi och ett tema, men vi kommer nog inte bli tävlingsklara i år utan siktar på 2009.

Nu ska jag dock gå och träna mig själv så Doris får vara själv för andra gången idag då huse är lite sen från jobbet. Det kan man ju också se som en form av träning – om än aningen mindre uppskattad från taxsidan.

Dags för en uppdatering på lydnadsträningen kanske, även om vi just nu ligger lite lågt pga. dåligt väder och småsjuk matte. Det som står i kursiv stil är det jag skrev 6e oktober.

Platsliggning
En bra dag med torrt gräs skulle denna kunna sitta helt. Dock fortfarande osäker, beror mycket på omständigheterna+Doris humör.

Fortfarande mycket dagsformen, men det får jag nog acceptera att sån är Doris. Får bara träna in så att även sämsta-versionen är hyffsad nog. Ligger iallafall mycket stabilare, även när det är störningar runt. Vi har tränat på denna inomhus dagligen, den är ju väldigt praktisk när man vill veta var man har henne, och det har gjort henne mer stabil. Vi håller även på att träna in “plats” med hakan i backen. Det har vi shejpat in och nu kastar hon hakan i backen så fort hon blir osäker på vad jag vill. Dock håller hon inte hakan i backen mer än ett tiotal sekunder, men det håller vi på att utöka så sakteliga. Jag har också gjort så att när hon ligger plats inne så får hon belöning så ort hon lägger ner hakan- för att sedan utöka tiden hon får ligga med hakan i successivt. Det funkar bra, men går ju inte jättesnabbt.

Tandvisning
Här skulle vi fetunderkännas idag om vi inte hade rå-tur och Doris bestämde sig för att gilla domaren. Det här här vårt svagaste moment.

Här får jag erkänna att våra framgångar på kursen och i träningsgruppen har gjort mig lite lat, där har det ju inte varit några problem alls. Dock är jag högst tveksam till om det skulle gå lika bra om en brysk karl skulle försöka göra detsamma. Därför måste vi skärpa oss återigen och börja träna, även med lite mer läskiga typer!

Linförighet
Äntligen har fotgåendet börjat lossna och vi kan gå längre bitar, svänga och springa utan problem. Högersvängar är hon sådär på, hon halkar lätt efter lite, vänster går dock finfin. Men såklart långt ifrån hundra, hon blir lätt distraherad osv, handlar även här mycket om vilket humör hon är på.

Sitter bra, kan gå en hel tur med endast belöning efteråt utan att hon tappar sugen. Jättefin kontakt och hon svassar så roligt med sina korta ben. Högersvängarna är fortfarande inte tighta och jag är fortfarande inte bra på att ha kopplet helt slakt hela tiden, det är svårt när man har en så liten hund, eftersom kopplet då faktiskt nästan släpar i marken och utgör en reell snubbelrisk.

Läggande
Nej, det här är för skakigt än. Tio meter kan jag inte gå ifrån henne än och oftast behöver jag fortfarande säga “stanna” när hon lagt sig, annars trippar hon efter. Känns dock inte som några problem, bara att nöta+det våta gräset då såklart, men det ser vi som en utmaning.

Fortfarande osäkert. Satt riktigt bra ett tag, men så la jag det lite åt sidan för att lära in ställande-yttserst korkat för efter det hade läggandet helt trillat ur huvudet på taxmadamen. Så länge jag har nos-mot-nos-position går det strålande även under fart, då kastar hon sig i backen. Men när hon går fot så sätter hon sig oftast, ev. med typ en tass lite utsträckt för att visa sin goda vilja typ… När hon väl ligger så ligger hon iallafall kvar utan att jag behöver säga stanna. Men detta moment behöver mycket mer arbete, men har gått bättre på sistone.

Inkallning
På sistone har Doris nonchalant börjat resa sig och nosa framför sig, släntra efter mig osv. när jag är på väg bort. Mycket irriterande då detta suttit så himla bra innan. Men bara att köra på antar jag. Ingången är inte så bra än heller, antingen behöver hon hjälp eller så hamnar hon snett.

Ett av våra säkraste moment. Ibland sätter hon sig lite snett, men oftast rakt, även utan hjälp. Alltid full rulle. Ibland, när hon är ofokuserad, reser hon sig upp eller börjar springa utan att jag sagt till, men det är undantagsfall.

Ställande
Samma som läggande, fast ännu mer osäkert. Hon sätter sig gärna när hon tycker att hon väntar. Men känns iallafall som vi gjort framsteg, bara för nån vecka sen kunde jag knappt få henne att stå mer än en sekund, nu har hon iallafall stått kanske 15 sek.

Stor förbättring. Enda problemen är att hon ibland sätter sig när jag kommer tillbaka och att hjälpen för att få stopp på henne är för stor (oftast duttar jag henne lätt på nosen med öppen hand  och  säger stanna. Målet är att bara visa henne öppen hand).

Apport
Doris vill antingen gärna tugga eller så spottar hon ut den direkt för att få sin belöning, men så får jag också erkänna att detta är nog det momentet som vi övat minst på. Blir bara inte av, trots att detta ju kan övas på inne utan problem. Ska bli bättring, lovar.

Har definitivt bättrat mig på övningskvantiteten men det går fortfarande uselt. Jäkla skitmoment. Doris vill tugga eller spotta ut. Helst båda samtidigt. Har testat en ny metod och börjat om från början, men noll förbättring. Börjar känna mig lite uppgiven, men det låtsas jag inte om. Hon griper den glatt, men förstår verkligen inte poängen med att bara hålla den helt stilla…Tips emottages tacksamt.

Hopp över hinder
Detta moment är jag inte alls nervös för, Doris älskar det. Enda problemet är att hon kommer in lite snett vid sidan, men det är ju en baggis.

Bästa momentet. Nästan alltid 10-matrial. Sätter sig lite snett ibland. Har någon gång tjuvstartat. Annars alltid kul och snyggt.

—

Så ja, en bit har vi ju helt klart kvar till debuten, men jag tvivlar inte på att vi kommer klara det. Vi har lärt oss otroligt mycket, båda två. Doris älskar att arbeta och har blivit en mycket mer följsam hund.

Idag gick vi igenom alla lydnadsmoment ett efter ett, lite på egen hand. Platsliggandet gick ganska bra under omständigheterna, det var massa dagisbarn som skrek en lite bit bort, kallt och hundar som skällde i rastgården runt hörnet. Linförigheten är jättefin, högersvängarna kan bli tightare, helt klart, men annars superfint. Körde hela mojen med svängar och stop och språngmarsch innan jag belönade-inga problem. Ställande går utmärkt men dock med dubbelkommando än. Inkallningen gick åt skogen idag för det kom en hund framspringandes, dagisbarnen löpte amok och skrek som galningar osv så hon blev helt snurrig och ställde sig upp, trodde jag gett kommando när hon tittade upp och sprang osv. så koncentrerade mig mest på att få henne att sitta kvar. Gjorde superfina inkallningar häromdagen iallafall så känner mig inte bekymrad. Sen blev det läggande och det funkade! Dock efter att ha gjort ett par nos-mot-nos-lägganden innan, men ändå, hon var helt snabb också! Made my day!

Sen kom en liten hundvalp stultandes och de frågade om de fick hälsa och det gick bra. Valpen var helt orädd och sprang efter oss när vi gick bortåt så då bestämde jag mig för att testa om Doris kunde vara supertråkig för valpen och gå “sidan” trots att den var där och det funkade också! Hon gick brevid mig och tittade upp fint som en prinsessa med den lilla hängades i halsen, klättrandes på ryggen och studsandes runt. Snacka om att man blir stolt!

Efter att ha varit ute i två timmar var det dock bara en sak som gällde: mys i korgen!

Jaha, då har vi haft vår första träningstävling och det kan väl sammanfattas med ett ord: kata-fucking-strof.

Men vi tar det från början.

Först var det dags för platsliggning. “Domarna” gnällde genast på Doris läggande, att hon inte låg ordentligt, vilekt jag tyckte hon gjorde. Visst, hon kunde legat mer klistrad, men hon låg helt klart. Alltså fick jag börja greja med henne för att lägga henne bättre, något som gick halvdant. Tillslut låg hon iallafall så de var nöjda och låg kvar en bra stund, satte sig sen så jag ick lägga henne igen. 0 poäng där, men det kändes ok, osäkert moment för oss än.

Sen var det tandvisning. Doris var tvåa ut och såg att hunden brevid fick en godis av “domaren” så när hon kom till oss var Doris mycket intresserad, så hon reste sig upp och lät sig villigt tittas på. Lite synd hon reste sig, men ändå helt superbra, vi fick en 10a!

Sen på de enskilda bitarna, först ut var Malin och Casino. De satte ribban högt och utförde alla moment snyggt, utom apporten som inte sitter riktigt än.

Sen var det dags för oss. Linförighet först, något jag kände mig säker på, men dumt nog har vi nästan bara övat fritt följ, så nu fick vi avdrag för koppelsträckning (något jag inte märkte av i min lilla värld…). Sen gick jag snett och trängde därmed Doris, avdrag och slutligen reste hon sig en gång innan vi ått kommando att gå. Slutade på en 5a, lite snöpligt, men de sa att Doris gick jättefint: hunden fick 9a, men jag drog ner totalomdömet.

Över till läggandet, dagens skräck. Hon har ju på senaste tiden tappat läggandet när vi fokuserat för mycket på ställandet (dumma jag trodde läggandet var så säkert) och idag var det blött i gräset och hon var inte sugen på att ligga, hade inte gått bra när vi testat innan. Mycket riktigt gick det åt skogen, la sig inte, jag röt “Ligg” för skarpt, bannor för det, sen tyckte de hon snusade för mycket på gräset med. 0a här. Riktigt trist.

“‘Läggande’ betyder väl sitta och äta kaninbajs, eller?”

Nu var det dags för inkallning, äntligen nåt vi är säkra på, kände jag. Dock reste hon sig direkt jag gick, men det låtsades domarna inte om utan vi fick ta om…Nu satt hon jättefint, sprang med fint tempo och eftersom hon hat så fina ingångar på sistone så gjorde jag ingen hjälp. Borde jag kanske gjort en dag som denna, för hon satte sig lite snett. Slutade på en 9a iallafall och det kändes ju bra iallafall.

“Full fart framåt var det!”

Ställandet har ju, fram till den senaste veckan, varit väldigt svårt för oss. Nu har vi dock hårdkört det och idag ställde hon sig jättefint och stod kvar hela tiden. Dock vände jag mig tydligen utan fått kommando om det (snacka om att leva i sin egen värld) och sen satte sig Doris när jag kom tillbaka. Vi fick en 5a iallafall, vilket kändes helt ok på detta osäkra moment. Känns ändå som vi kommit en bra bit här.

Sen var det apport. Ett moment vi är långt ifrån klara med så det visste jag vi skulle få dåligt på. Först missförstod jag tävlingsledaren så vi fick ta om, och Doris lät bli att ta den när jag höll fram den, tog den snällt utan tugg men spottade ut den efter typ 2 sek. Ändå helt ok, tyckte jag, fick 5a.

Som avslutning var det dags för hoppet. Äntligen nåt vi behärskar! Satte upp Doris fint, men precis när jag lämnar henne passerar Jinnie och Casino bakom, en störning hon ska kunna klara men en dag som denna tappade hon såklart fokus helt. När jag kommenderade “hopp” satte hon förvisso fart, men var ofokuserad och direkt efter hoppet så stannade hon och nosade på plankorna som låg där! Katastrof. 0 poäng såklart, riktigt trist på vårt bästa moment! När vi körde det en gång till efter satt det som en smäck. Tror dessutom hindret var lite väl lågt, hon presterar oftast bättre när det är tre eller fyra plankor.

Slött tempo mot hindret, masar sig över och tvärnitar. Sämsta hoppet i år!

På helheten fick vi 7. Avdrag för min skärpa i kommandot i läggandet och för att jag var vimsig och osäker. Generellt var det jag som misskötte mig idag, Doris fick beröm. Jag belv stressad och slarvade och både det ena och det andra. Fy skäms på mig!

Bannor utdelas till olydiga mattar.

Kände mig mycket besviken då, men släppte det snabbt. Kände att vi faktiskt kan bättre och att det inte är mycket övning kvar för att höja alla poäng rejält och skippa nollorna helt. Vi har trots allt inte tränat länge och Doris är bara ett år gammal.

Efter oss körde Gaby och Ani, det mest rutinerade ekipaget. De körde jättesnyggt på allt-helt utan godis- utom läggandet och apporten. Läggandet beror på att Ani är väldigt väderkänslig och ville icke lägga sig och apporten var nog lite dagsform, hon har klarat den förr, men det är nog deras osäkraste moment ändå. Till våren kommer de vara riktiga första-pris-hemplockare!

Sist ut var Susanne och Jinnie. Är faktiskt lite osäker på hur det gick för dem poängmässigt, stod och pratade med Gaby medan de körde. Vissa moment såg väldigt säkra ut, somliga krävde mer hjälp, men å andra sidan är det nog smartare att köra som dem med tex. rejält hjälp på läggandet istället för att totalmisslyckas som vi. Snyggast platsliggning i gruppen hade de iallafall helt klart.

Omöjligt att säga vad som är fram och bak på Jinnie där i inkallningen!

Efter detta åkte jag och Gaby ut till Svedala där det var tävling. Kul att titta på en tävling, något vi aldrig förr gjort, även om det var svårt att se allt som hände. Hundarna skötte sig bra och Doris gjorde skitsnygga hopp när jag testade lite, kändes bra. Sen åt vi våra medhavda mackor, pratade läggande-inlärning och sen åkte vi hem till stan igen.

Nu känns mina och Doris missöden bortglömda-även om vi är en erfarenhet rikare- och vi siktar nu framåt. Ev. blir det tävlingsstart 15e mars, men det är inget vi lovar än!